Descargar ficha

Anuncio
08
MUSIKA-MÚSICA 2016
BILBAO 2016
Erromantikoentzako zubia - Puente para románticos
4, 5, 6
MARTXOAK
MARZO
PALACIO EUSKALDUNA JAUREGIA
JOSÉ ANTONIO LÓPEZ baritonoa/barítono
RUBÉN FERNÁNDEZ AGUIRRE pianoa/piano
FRANZ SCHUBERT (1797 – 1828)
Die Schöne Müllerin (La Bella Molinera) D 795
Laguntzaileak / Colaboran:
???????????
????????
1.Das Wandern (“El caminar“)
2.Wohin (“Adónde“)
3.Halt? (“¡Alto!“)
4.Danksagung an den Bach (“Agradecimiento al arroyo“)
5.Am Feierabend (“Al término del trabajo“)
6.Der Neugierige (“El Curioso“)
7.Ungeduld (“Impaciencia“)
8.Morgengruss (“Saludo matinal“)
9.Des Müllers Blumen (“Las flores del molinero“)
10.Tränenregen (“Lluvia de lágrimas“)
11.Mein! (“¡Mía!“)
12.Pause (“Interludio“)
13.Mit dem grünen Lautenband (“Con la verde cinta del laúd“)
14.Der Jäger (“El cazador“)
15.Eifersucht und Stolz (“Celos y orgullo“)
16.Die liebe Farbe (“El color favorito“)
17.Die böse Farbe (“El color odiado“)
18.Trockne Blumen (“Flores secas“)
19.Der Müller und der Bach (“El molinero y el arroyo“)
20.Des Baches Wiegenlied (“Canción de cuna del arroyo“)
Sala LA TRUCHA Aretoa
Martxoak 4 Marzo, 19:15
Die Schöne Müllerin D795 (lieder zikloa Wilhem Müller-en testuen arabera)
Karl von Schönstein baroiari eskainitako ziklo hau Sauer eta Leidesdorf etxeak argitaratu
zuen 1824an. Zikloa Vienan interpretatu zuten lehen aldiz publikoki eta osorik, 1856ko
maiatzean.
Wilhelm Müller poetak eta bere lagunek gustuko zuten jolas poetikoak egitea, eta hala
sortu zuten liederspiel bat Paisiello-ren La Molinara izeneko opera bufo baten gainean.
Gure poetak bost poema idatzi zituen lan hartarako, baina, gaiak liluraturik, hogeita
hiruraino idatziko zituen, prologo eta epilogo banarekin, Errotari ederra zikloa osatuz.
Müller-ek hauxe idatzi zuen bere egunerokoan, 1815ean: “Ez dakit ez instrumenturik jotzen
eta ez kantatzen, baina poema horiek idazten ditudanean jo eta kantatu egiten dut. […]
Badut itxaropena izango dela nirea bezalako arima bat gauza izango dena hitzen azpian
dauden melodiak antzemateko”.
Schubertek Benedickt Randhartinger lagunaren etxean deskubritu zuen Müller-en liburua,
zeinak hauxe esan baitzuen 1869an: “Schubert bisitan etorri zitzaidan behin bulegora.
Hura gelan sartu orduko, kondeak deitu zidan. Berehala itzuliko nintzela esan eta atera
nintzen. Franz mahaira hurbildu zen eta poema liburu bat ikusi zuen. Orriak begistatu,
liburua hartu, eta nire zain egon gabe alde zuen […] Biharamunean Schubertenera joan
nintzen nire liburua berreskuratzeko. Franzek barkamena eskatu zidan egindakoagatik […]
Txundituta utzi ninduen erakutsi zizkidanean Müllerlieder obraren lehen mugimenduak,
gau bakar batean konposatuak”.
Nahiz eta tradizioak sinetsarazi digun Errotari ederraren liederra Höldrich errotan (Mödling
hiritik hurbil, geldialdi turistiko programatua gaur egun) idatzi zuela Schubertek, haietako
batzuk ospitalean idatzi zituen, bere gaixotasunaren krisialdi batean, Spaun lagunaren
lekukotzaren arabera.
Müller-en gaiak funtsezkoak dira Schubertentzat: ibiltzea, errekastoa, maitasuna-oinazea
dualitatea, paisaia, heriotza, eta, nola ez, erromantizismoak hain berea duen subjektibitatea.
Schubertek intuizio kolpe bat izan zuen Müller-en poema sinpleetatik abiatuta kantuak
konposatzea erabaki zuenean, eta hain zuzen ere poeta horrexenak dira konposatzailearen
45 liederren testuak, besteak beste Errotari ederra (20), Neguko bidaia (24), eta Artzaina
arrokan –idatzi zuen azken lieda.
Sala LA TRUCHA Aretoa
Martxoak 4 Marzo, 19:15
Die Schöne Müllerin D795 (ciclo de lieder según textos de Wilhem Müller)
Este ciclo, dedicado al barón Karl von Schönstein, fue publicado por Sauer y Leidesdorf en
1824. La primera interpretación pública del ciclo integral tuvo lugar en Viena en mayo de
1856.
El poeta Wilhelm Müller pertenecía a un círculo de amigos que gustaban de hacer juegos
poéticos y crearon un liederspiel sobre una ópera bufa de Paisiello llamada La Molinara.
Nuestro poeta escribió cinco poemas para la ocasión, pero, subyugado por el tema, llegaría
a escribir un total de veintitrés que junto a un prólogo y un epílogo constituirían el ciclo de
La bella molinera.
Müller escribió en su diario, en 1815: “No sé tocar ni cantar y sin embargo cuando escribo
estos poemas toco y canto. […] Espero con confianza que existe un alma semejante a la
mía que capte las melodías ocultas bajo las palabras.”
El libro de Müller fue descubierto por Schubert en casa de su amigo, Benedickt Randhartinger
que lo refirió así en 1869: “Un día Schubert vino a visitarme a mi despacho. Apenas entró
en la habitación fui llamado por el conde. Salí diciendo que regresaría en un instante. Franz
se acercó a la mesa y encontró un libro de poemas que hojeó rápidamente y tomando el
libro se fue sin esperar mi regreso […] Al día siguiente fui a casa de Schubert a recuperar
mi libro. Franz se excusó por su conducta […] Me enseñó, ante mi asombro, los primeros
Müllerlieder que había terminado en el lapso de tiempo de una noche.”
Pese a que la tradición nos hace creer que los lieder de La bella molinera fueron compuestos
por Schubert en el molino Höldrich, cerca de Mödling (hoy en día una parada turística
programada), lo cierto es que parte de ellos fueron escritos en el hospital, en plena crisis
de su enfermedad, según testimonia su amigo Spaun.
Los temas de Müller son claves para Schubert: el caminar, el arroyo, la dualidad amor-dolor,
el paisaje, la muerte y desde luego ese subjetivismo tan romántico. Schubert tuvo una
genial intuición al componer sus canciones a partir de los sencillos poemas de Müller, y
a este poeta pertenecen los textos de 45 de los lieder del compositor, entre ellos La bella
molinera (20), Viaje de invierno (24) y El pastor en la roca, su último lied.
Descargar